Att cykla Vätternrundan - ett maratonlopp på cykel - är inget som görs i en handvändning. Det krävs ordentliga förberedelser. Som en hjälp på vägen har därför Cyklister.se talat med David Gustafsson som 2008 genomförde en Svensk Klassiker och därmed också Vätternrundan. I denna artikel delar han med sig av sina erfarenheter och hjälper dig på traven med din träning inför Vätternrundan!

Grundläggande information om loppet

Vätternrundan är ett maratonlopp på cykel som består av 30 mils cykling runt Sveriges näst största sjö, Vättern. Start och mål i Motala. Loppet går av stapeln i mitten på juni. Cyklisterna startar utspritt över natten mellan fredag kväll och lördag morgon. Vätternrundan kallas ibland Vättern runt.

Vätternrundan har inga stopprep som många andra tävlingar, de har däremot stopptider. Eftersom starttiden varierar går det inte att säga hur snabbt du måste cykla. Du måste ha gått i mål innan klockan 24.00 på lördagen, passerat Jönköpingsdepån 11.00 och Hjodepån 15.30. Till Jönköpingsdepån är det 109 km och till Hjodepån är det 178 km. Dessa tider ska inte vara något problem om du genomfört en adekvat satsning, oavsett utgångsläge. Utöver stopptiderna finns det en rad regler, t.ex. att man måste ha hjälm och cykelbelysning, inte får köra med “Triathlon”-styre och så vidare, mer går att läsa om på Vätternrundans webbplats.

Att köpa cykel

För det första måste du köpa en cykel, vi pratade med David:

- Cykel är en sport som liksom skidor är ganska “materialbetonad”. Jag resonerar att det som var top notch i fjol duger för mig. Jag köpte en begagnad cykel för 1500 kronor.

- Den har stålram och är därför ganska tung, men däcken är i bra skick. Växlar och bromsar är av typen Shimano 105, vilket jag tycker fungerar bra. En cykel med bockstyre är framför allt att föredra då man, förutom friktionen mot vägbanan, också kämpar mot vinden.

Ett stalltips är alltså att köpa en begagnad cykel med bockstyre och smala däck och framför allt se till så att däcken och växlarna håller hög kvalité. Kontrollera också att fälgarna är i gott skick, då det kan bli dyrt att justera ett vint hjul. Det absolut viktigaste är att skaffa en cykel med bra passform. Är du 1,7 m ska du ha en annan cykel än den som är 1,9 m lång. Har du gott om pengar eller är en prylnörd finns mycket lätta cyklar i kolfiber.

Cykelskor

Cykelskor är en bra investering för Vätternrundan, det finns dock två olika typer, SPD och LOCK. Cykelskorna kräver att en speciell pedal är monterad på cykeln med fäste för rätt skotyp. Men varför ska man ha cykelskor?

- De sitter fast i pedalerna och möjliggör att både trycka och dra. Det går alltså att använda fler muskler och på så sätt bli mindre trött eller cykla fortare.

Vilken typ ska man ha?

- Jag har ett par skor med SPD-fäste, något som är ganska vanligt (speciellt för MTB). Nackdelen är att skorna har lite mjukare sula än LOCK, vilket tenderar att ge blodstopp efter några mil. Jag är dock övertygad att detta bara är en vanesak (precis som det är att vänja sig i pjäxorna till Vasaloppet). Ett tips jag fått är att flytta klossarna under skorna om man får blodstopp, samt att dra dem löst. Det fungerade bra för mig när jag sköt klossen närmare tån.

- För mig var det en kostnadsfråga, cykeln hade redan SPD-pedaler så jag köpte skor som passade. Annars hade LOCK-pedaler varit det givna valet och det är också vad jag rekommenderar.

Träning

Att cykla 30 mil på cykel kräver ordentligt med träning. Vätternrundan är en utmaning såväl psykiskt som fysiskt. För att kunna njuta av den vackra naturen runt Vättern rekommenderar arrangören minst 100 mil i benen innan start och att börja med kortare turer så fort vädret tillåter, för att sedan successivt öka längden på passen och att några veckor innan start köra ett pass på 10-12 mil.

Återigen inflikar David:

- Min träning inför loppet har varit ganska måttlig. Jag fick min cykel i mitten på april och har sedan dess försökt cykla någon gång varje helg. Det har totalt blivit ungefär 50 mil. De flesta har nog betydligt mer mil i benen än jag. Jag har dock fått för mig att det ska gå bra i alla fall. Har man bara en grundkondition ska det räcka med att lära sig “sitta på sadeln”.

- Att “sitta på sadeln” är inte helt trivialt för en person som är van vid damcyklar. Sadeln är stenhård och styret lågt vilket gör ställningen ovan. Det är lika viktigt att träna upp ländrygg, axlar och nacke som ben.

- Att “sitta på sadeln” innefattar också en psykologisk utmaning. Det går mycket fortare, man är närmre marken och har mindre kontroll i jämförelse med en vanlig cykel. Det är naivt och tro att det går att cykla Vättern utan att ha vant sig vid “racerkänslan”.

Är det något i ditt tränande som du kommer ändra på inför nästa år?

- Det är smart att träna tillsammans med en kompis eller åka med någon cykelklubb. Det eftersom Vätternrundan cyklas i klunga eller på långa led. För att få en så behaglig resa som möjligt är det bra att kunna ligga tätt med någon framför, det minskar luftmotståndet avsevärt. Det finns också speciellt tecken för klungcykling. Jag lärde mig dem först när jag körde loppet så det är ganska enkelt. Är det något jag ångrar så är det dock att jag inte lärde mig att cykla i klunga bättre innan loppet!

Lycka till och använd hjälm när du tränar!